Säker på pengarna men inte sund i uppträdandet
Spelare som spelat under de senaste tolv månaderna fick beskriva den svenska spelmarknaden på en femgradig skala. Svaren går isär beroende på vad man frågar om. På egenskapen säker svarar 39 procent ganska bra och 9 procent mycket bra, alltså 48 procent positiva mot 21 procent som svarar dåligt. På egenskapen sund är bilden den omvända: 19 procent svarar ganska bra och 5 procent mycket bra, medan 17 procent svarar mycket dåligt och 23 procent ganska dåligt. Det ger 40 procent negativa mot 24 procent positiva.
Skillnaden är inte slumpmässig. Säker handlar om det som licenssystemet faktiskt reglerar, alltså att pengarna finns kvar, att utbetalningar sker och att bolaget står under tillsyn. Sund handlar om något annat: reklamtrycket, erbjudandena och känslan av att branschen bryr sig om spelaren snarare än om omsättningen. Svenskarna verkar alltså skilja på att bli rättvist behandlad rent tekniskt och att bli väl behandlad.
Det finns ändå en tydlig förbättring över tid på just sundhet. 2022 svarade 59 procent att marknaden var ganska eller mycket dåligt beskriven som sund och bara 10 procent svarade bra. Tre år senare har de negativa sjunkit till 40 procent och de positiva mer än fördubblats till 24 procent. Säkerheten har däremot legat stilla hela perioden, kring 46 till 53 procent positiva. Med andra ord är det förtroendet för branschens uppträdande som rör sig, inte tilliten till att systemet fungerar.
Kvinnor och sällanspelare är mest kritiska
Bakom snitten finns tydliga skillnader. Män ger marknaden 2,8 på sundhet och 3,4 på säkerhet, kvinnor 2,5 respektive 3,1. Åldersskillnaderna är små och ligger mellan 2,6 och 2,8 på sundhet.
Den stora skiljelinjen går i stället vid hur ofta man spelar. Den som spelar så gott som varje dag ger 3,1 på sundhet och 3,6 på säkerhet. Den som spelar någon gång om året ger 2,1 respektive 2,8. Ju närmare marknaden du står, desto bättre tycker du alltså om den. Det kan tolkas som att erfarenhet ger perspektiv, men också som att de mest aktiva spelarna har mest att förlora på att tänka illa om branschen. Underlaget för de allra mest frekventa spelarna är dessutom litet, 36 personer, så den siffran ska läsas som en riktning och inte som ett exakt mått.
Fler tycker att branschen tar samhällsansvar
Frågan om den svenska spelbranschen tar ett tillräckligt samhällsansvar ställdes till alla svarande, oavsett om de spelat eller inte. 18 procent svarar ja absolut och 34 procent ja till viss del. På andra sidan svarar 39 procent nej inte särskilt och 10 procent nej inte alls. Det landar i ungefär hälften i varje läger, men andelen som svarar ja absolut har stigit kraftigt, från 7 procent tidigare år till 18 procent nu.
En närbesläktad fråga gäller om spelbolagen tar ansvar specifikt för spelproblem. Där svarar 18 procent ja absolut och 52 procent ja till viss del, medan 31 procent svarar nej inte alls. Den frågan ställdes bara till dem som spelat det senaste året och 27 procent av dem svarade vet ej.
Förtroendet gäller det egna bolaget mer än branschen
Spelinspektionens bild får stöd i en helt fristående mätning. Svenskt Kvalitetsindex branschmätning för spel från hösten 2025 visar att kundnöjdheten bland spelare ligger strax under 60 på en skala mellan 0 och 100, vilket räknas som lågt. Mest intressant är gapet: förtroendet för det egna spelbolaget ligger 26 indexenheter högre än förtroendet för branschen i stort, en skillnad som Svenskt Kvalitetsindex beskriver som unik för just spelbranschen.
Två oberoende undersökningar pekar alltså åt samma håll. Spelare är nöjda med bolaget de valt men skeptiska till kollektivet. Johan Parmler, vd på Svenskt Kvalitetsindex, beskriver utmaningen som ett skifte från att följa regler till att aktivt bidra till ett mer hållbart spelande. Skärpt lagstiftning ensamt räcker inte för att bygga förtroende.
Därför slutade de som lagt av
Undersökningen frågade också dem som spelat tidigare men inte under det senaste året varför de slutat. Svaret är mer prosaiskt än man kanske tror. 48 procent anger att de aldrig vinner, en andel som stigit från 31 procent 2022. 33 procent anger annan orsak och 25 procent har helt enkelt tröttnat på spel.
Bara 3 procent uppger att de förlorat mycket pengar och lika få att de fått problem med sitt spelande. Att så få nämner spelproblem betyder inte att problemen är små, utan att den som verkligen fastnat sällan slutar av sig själv och alltså inte hamnar i den här gruppen.
Reklamen sticker ut i en åldersgrupp. Totalt anger 8 procent att för mycket reklam bidrog till att de slutade, men bland dem mellan 18 och 29 år är siffran 23 procent. Bland män är den 12 procent mot 5 procent bland kvinnor. Kvinnor lyfter i stället uteblivna vinster betydligt oftare än män, 56 mot 39 procent. Underlaget för den här frågan är 209 personer, så nedbrytningarna på kön och ålder bygger på små grupper.
Vad siffrorna betyder för dig som spelare
Den praktiska slutsatsen är att svenskarnas skepsis inte handlar om att systemet skulle vara osäkert. Ett casino med svensk licens står under Spelinspektionens tillsyn, är anslutet till Spelpaus och betalar ut skattefria vinster. Det är den delen som svarar mot egenskapen säker och där är betyget faktiskt hyggligt.
Det som drar ner helhetsintrycket är hur branschen beter sig: reklamvolymen, bonusjakten och känslan av att erbjudandena är byggda för bolaget snarare än för spelaren. Där kan du som spelare göra en del själv. Välj bolag efter licens, villkor och utbetalningstider i stället för efter kampanjer, sätt insättningsgränser innan du börjar och stäng av dig på Spelpaus om spelandet inte längre känns roligt. Att 48 procent av dem som slutat gjorde det för att de aldrig vann är en nyttig påminnelse om vad spel faktiskt är: underhållning som kostar pengar över tid.
Vanliga frågor om svenskarnas syn på spelbranschen
Tycker svenskarna att spelmarknaden är trygg?
Ja, i huvudsak. Av dem som spelat det senaste året beskriver 48 procent marknaden som ganska eller mycket säker, medan 21 procent svarar ganska eller mycket dåligt. Medelvärdet landar på 3,3 av 5.
Vad menas med att marknaden inte upplevs som sund?
Sund handlar om hur branschen uppträder, alltså reklamtrycket, erbjudandena och omsorgen om spelaren. Där svarar 40 procent ganska eller mycket dåligt mot 24 procent som svarar bra, med medelvärdet 2,7 av 5. Bilden har ändå förbättrats sedan 2022, då 59 procent svarade dåligt.
Hur många tycker att spelbranschen tar tillräckligt samhällsansvar?
Ungefär hälften. 18 procent svarar ja absolut och 34 procent ja till viss del, medan 39 procent svarar nej inte särskilt och 10 procent nej inte alls. Andelen som svarar ja absolut har stigit från 7 procent tidigare år. 22 procent svarar vet ej.
Varför slutar svenskar att spela?
Bland dem som spelat tidigare men inte det senaste året anger 48 procent att de aldrig vinner. 25 procent har tröttnat på spel och 8 procent uppger för mycket reklam. Bara 3 procent anger att de förlorat mycket pengar och lika många att de fått problem med sitt spelande.
Vem står bakom siffrorna?
Spelinspektionen tillsammans med undersökningsföretaget Lysio Research. Fältarbetet gjordes i november 2025 via Norstats webbpanel med 1503 svarande. Rapporten publicerades i februari 2026.
Faktagranskad mot: Spelinspektionens rapport Allmänheten om spel 2025 med fältarbete i november 2025, myndighetens egen nyhetstext om resultaten samt Svenskt Kvalitetsindex branschmätning för spel från hösten 2025, kontrollerat i juli 2026.
Om skribenten
Victor Johansson Nyhetsredaktör och spelskribent
CasinospelSlotsLivecasinoNyhetsbevakning
Victor är nyhets- och spelredaktör på CasinoExpo och ansvarar för samtliga spelsidor, från slots och bordsspel till live casino. Han skriver också merparten av nyheterna och guiderna. Victor har arbetat med casinoinnehåll sedan 2024 och är mest hemma i spelmekanik, RTP och regelverk.